Ekorrhjulsliv
Vardagen klev rakt in i radhuset utan att knacka först. I ena stunden var det sommar och sol och sovmorgnar och sena kvällar vid gungorna och i nästa var det grått, regnigt och inrutat.
Kalendrarna åker fram och vi sitter och jämför veckoscheman och bokar in aktiviteter. Vi känner dåligt samvete för att vi inte har fixat det där med simskolan och så planerar vi in de där sakerna vi ska göra på egen hand. Min traditionella surströmming med Nisse, Cathrins tjejmiddagar, och så aktiviteter med hennes jobb och någon konsert som jag ska gå på. Och så ska vi planera och förbereda vår resa och så ska vi köpa vinteroveraller till tjejerna (innan de tar slut) och så måste vi komma ihåg att skriva in barnkalas och tandläkarbesök i almanackan så att vi inte glömmer bort dem.
Och vart ska vi få plats någonstans? När finns det tid för oss?
Livet vore mycket lättare att leva om det inte vore för den där vardagen. Men det är väl det som är utmaningen, antar jag.
Nyss var det sommar. Och ledigt. Och stressfritt.
Varför kan det inte vara sommar jämt?
Kalendrarna åker fram och vi sitter och jämför veckoscheman och bokar in aktiviteter. Vi känner dåligt samvete för att vi inte har fixat det där med simskolan och så planerar vi in de där sakerna vi ska göra på egen hand. Min traditionella surströmming med Nisse, Cathrins tjejmiddagar, och så aktiviteter med hennes jobb och någon konsert som jag ska gå på. Och så ska vi planera och förbereda vår resa och så ska vi köpa vinteroveraller till tjejerna (innan de tar slut) och så måste vi komma ihåg att skriva in barnkalas och tandläkarbesök i almanackan så att vi inte glömmer bort dem.
Och vart ska vi få plats någonstans? När finns det tid för oss?
Livet vore mycket lättare att leva om det inte vore för den där vardagen. Men det är väl det som är utmaningen, antar jag.
Nyss var det sommar. Och ledigt. Och stressfritt.
Varför kan det inte vara sommar jämt?
Skrivet av Fredrik - 09:28
Kommentarer: 4
Hade det varit sommar året om hade man inte uppskattat när det är det.
Absolut. Och egentligen gillar jag ju hösten ännu mer än sommaren. Som årstid betraktat.
Det är bara ångesten över att tiden blir så fruktansvärt strukturerad och så knapp som gör att jag längtar tillbaka till sommarens barfotaspring.
och hur mycket har du gått barfota...egentligen?
Betydligt mycket mer än vad jag brukar göra i oktober...
Fast mest har jag väl gått i avstressande fotbeklädnader som träskor och sandaler. Det är för mycket kottar på tomten i sommarstugan för att jag ska våga springa barfota hela tiden. Barnen däremot måste ha någon inbyggd kottradar, för de kan springa barfota jämt och ändå missa dem.
Skicka en kommentar
<< Hem