Rädslan

Det var för mycket att hoppas på ett mirakel. Engla är död. Och det känns helt vidrigt.

Att något sådant här ska hända måste vara varje förälders allra mest plågsamma mardröm. Den är så hemsk och mörk att den märkligt enkelt går att distansera sig ifrån, för den kan omöjligen vara verklig. Men för Englas föräldrar blev den det.

Jag lider och gråter med dem ikväll.

Vad kommer det här få för konsekvenser för mitt föräldraskap? Mer än jag önskar, är jag rädd för.