Det är inte barnen som är det jobbiga med att ha barn

Intensivkurs på simskolan för Vera. Två stycken utvecklingssamtal, ett på dagis och ett på skolan. Öppet hus på en skola som vi är lite nyfikna på.

Och så ska jag försöka jobba heltid. Och knåpa ihop en frilanskrönika till fredagens VLT. Och så har jag en läkartid.

Där har du min vecka.

Jag har inte riktigt mage att gnälla över detta, för det är ju ändå någonstans självvalt. Jag kunde ju säga nej till alltihopa och få en tillvaro som är mer lättstrukturerad. Och betydligt tråkigare.

Men jo, jag är trött. Så trött att det snurrar i mitt huvud när jag kommer hem på eftermiddagen.

Så Cathrin tar hand om simskolan (jag har åkt de andra dagarna) och jag får stanna hemma med Greta.

Och har det alldeles underbart.

Vi äter, tittar på Bolibompa, läser en bok, byter vatten i grodynglens skål och tar en liten promenad.

Och vips, så är tröttheten borta. Jag kan tänka klart igen. Och jag tycker att det är roligt att vara Fredrik igen.

All denna energi har jag fått av att bara hänga med Greta.

Detta är inte dagens mest överraskande insikt, jag vet. Men den är väldigt skön.