En krönika

Jag har skrivit en krönika i det nya numret av tidningen Familj, som finns ute nu. Den är, tycker jag själv, rätt bra. Tidningen i övrigt är också fin.

Kolla gärna in Familjs hemsida.

Spring sedan och köp tidningen!

Sommartid hej hej

Det fokuserades mycket på det här med att vi fick en timme mindre att sova på morgonen när vintertid övergick till sommartid i söndags. Som om det spelade någon roll för en småbarnsförälder. Vi går väl alltid upp för tidigt?

Barnens inre klocka är dock svårare att ställa om än den i mobiltelefonen eller på armen. Där råder alltjämt vintertid ett tag till.

I synnerhet mot slutet av dagen.

Men det finns fortfarande tvätt att stryka, disk att diska och TV-serier att titta på när barnen har gått lagt sig.

Så nu fick vi alltså en timme mindre att sova på morgonen och en timme mindre till förfogande på kvällen, eftersom barnen ingalunda ville gå och lägga sig tidigare än vad deras inre klockor indikerade.

Ytterligare en ring under ögat, med andra ord.

Influensan 3 - familjen Emdén 1

Det skulle inte hända oss - för det har ju aldrig hänt oss förut! - men nu vandrar vi omkring som zombier, feberfrossiga, nyspydda och med armarna om våra huvuden. Vi kan inte sova, orkar inte vara uppe, vi kan inte äta... ja, vi är rätt ynkliga.

Igår var jag ensam om att besitta influensan, men natten var lång och dramatisk och det blev endast Greta som kunde lämna radhuset i morse.

Svärfar. Jag förstår inte vad vi skulle göra utan min svärfar. Han handlar och lagar mat, han hämtar och lämnar Greta och han tar hand om oss. Vilken hjälte. Vilken livlina.

Men vilket bräckligt logistiskt system vi är, vår familj. Det är liksom inte skapat för att båda föräldrarna ska bli sjuka samtidigt. Allting funkar om vi bara håller oss friska.